Furillens fotomodeller...
Blåeld är en blomma jag alltid kommer minnas som en del av min barndom. Den växer i hav över hela Gotland och är vacker att se på, men förädisk att plocka. Den sticks... Fast just nu ville jag berätta om mitt besök på Furillen på Gotland.
Furillen är en numera gammal nedlagd fabrik, och i området runt denna har man öppnat en restaurang och låtit mycket stå orört sedan fabriken slog igen. Den gamla lastkajen är olovligt område och vagnarna står kvar här och var på rälsen.
Men blåelden står ståtlig vartän ögat ser, och fåren anser att de får gå precis överallt.
Det är lite som när jag var i Japan och alla dessa hjortar i Nara gick omkring överallt och var inte ett dugg rädda för människor.
(sedan kan det ju ha hjälpt att jag hade ett teleobjektiv och inte behövde krypa ända fram där jag låg på alla fyra, men ändå, vilka poser de små brälande fyrbeningarna gjorde där framför min kamera)
Anar ni hur mycket jag längtat efter min semester i år?
(och semestern kanske är över nu, och har gått alldeles för fort, men vilka fantastiska bilder jag har att se tillbaka på!)