Julmys med systeryster
Hon kom i år igen. Och nu har hon fått en ny titel. Våran (läs: min) alldeles egna pepparkakshusmakerska! Det är liksom bara så, att vi måste hyra in henne nästa år igen!
Det är förstås min syster jag pratar om. I år blev det såklart jul på Liseberg (för det hör liksom till) Och så vandrade vi runt i ett juligt Göteborg.
För första gången sedan jag kom till Göteborg har jag åkt paddan också. Det var blött, en aning adrenalinframkallande och väldigt mycket vatten och en aning information om hur Göteborg sett ut förr i tiden. Sånt tycker vi är intressant, jag och min syster. I skrivande stund är det kvällen innan julafton och jag tyckte det var passande att göra ett inlägg hennes vistelse här.
Den här gången fotograferade jag inte så mycket, men det var ändå svårt att låta bli att ta upp kameran där i julstöket med pepparkakshuset. Hon var ju så bra på det, och vi satt dagarna i ända och pratade om allt ch inget och trots att vi kanske inte var de piggaste Elgharna som gått i ett par skor, så var det sådär mysigt som det bara kan bli när vi är tillsammans.
Och i bakgrunden satt Ronnie, beredd att göra nästan vad som helst för att vi skulle ha det bra! Och bra hade vi det. Så bra man nu kan ha det när man inte riktigt vet när man ses nästa gång. Det var tungt att veta. Men vi såg till att ta vara på den tid vi hade. Som alltid. Och även om hemfärden kom läskigt fort så hann vi med massor med mys och babbel.
Babbel om hur vi hade det när vi var små. Hur viktigt det var med rättvisa när godiset skulle delas ut och hur mysigt det var med många paket under granen. (och en och annan pik om hur tidigt en viss syrra gick upp, för att sedan dra upp sin storasyster så de kunde glo på granen ihop)
Och allt det där som gjorde julen magisk när man var liten. Mammas och pappas enorma städ och pyntprestation natten mellan den 23:e och 24:e december. Och systeryster. Det är liksom något som saknas när inte hon är där jag är.
Och man får faktiskt stoppa en och annan nonstop i munnen när man pyntat huset så fint... (var nog den sämsta påse nonstop jag någonsin köpt...) Inga roliga färger alls typ. Men det står där så fint nu, mitt pepparkakshus. På hyllan bredvid granen.
Ronnie gör allt han kan för att göra denna jul speciell för mig, och det gör att jag inte känner att det är lika jobbigt att systeryster inte är här, men ett rum i mitt hjärta kommer ändå vara tomt på julafton. För att jag inte är där hon är. Där jag helst vill vara på jul. I huset på hau med resten av min familj. I år blir ännu en jul i Göteborg, för det går inga förbindelser som kan ta mig till och från Gotland så att jag kan hålla tiderna jag ska jobba. Men vem vet... nästa år kanske det går bättre. Då kanske tomten på Hau heter Jenny igen. Fast innan tomten kommer till hau så måste jag hyra in den där pepparkakshusmakerskan igen och vandra runt på gatorna i Göteborgs julskrud. Sådeså. Och med detta önskar jag er en fantastisk jul, och hoppas att ni får fira den med era nära och kära så som ni önskar! <3
skriven
Åh! Så underbart vi hade!
Bara julmusiken som fattades! I år blir det nya hus! :)
*Längtar*