Dag 2 - Min Första Kärlek

Oj...
Spännande inlägg...

Är faktiskt inte helt säker på vilken kärlek jag bör nämna...  För det finns nog faktiskt två stycken jag känner att jag minns med den där varma känslan.

Den ena var första killen jag var kär i.
Den andra är mitt första långa förhållande.

Den första killen jag var kär i hette Martin Bengtsson och gick i klassen över mig på grundskolan.
Det var när jag gick i ettan, och jag minns att vi hade samarbeten över klasserna på skolan, så vid något tillfälle hamnade vi i samma grupp och herregud vad jag tyckte han var söt...

Sedan gick vi i samma skola ända till han slutade och det blev liksom inget mer med det.

Sedan till det där långa förhållandet
På sommarlovet mellan åttan och nian träffade jag en kille hemma hos en av mina tjejkompisar.
Bara det i sig är en lång historia, men den hör inte riktigt hemma här.
Killen jag föll pladask för hette Christian Wall. Han var fem år äldre än mig och bodde på Hammarö, vilket ju låg väldigt långt borta från Gotland tyckte jag.
Vi hade kontakt via mail väldigt ofta och efter ett tag började vi även pratas vid om kvällarna.
Jag minns det första mailet han skrev till mig som handlade om hans känslor för mig...
for your eyes only var rubriken, och jag läste det hemma hos en annan vän.
Jäklar vad det pirrade i magen på mig då kan jag säga!
På höstlovet kom han ner igen, för att hälsa på mig.

Det tog inte mer än ett halvår så var vi förlovade, och vi höll ihop i nästan fyra år.
Det här är verkligen något som går att berätta hur mycket som helst om, och jag kan avslöja att jag har både ringen och alla mail han skrivit kvar. Det skulle jag nog aldrig kunna göra mig av med, och inte heller skulle jag kunna säga upp kontakten med honom, för han betydde otroligt mycket för mig även om det var en historia som tog slut.

För att sedan notera lite om hur den sista tiden varit:
Tack, men nej tack.
I helgen har jag mått oerhört dåligt, och den här veckan började med ett sammanbrott på jobbet.
Jag är så trött på hur världen tycker om att kasta skit på mig. Och jag önskar så otroligt mycket att jag haft tid för hästarna också.

Så nej, just nu mår jag inte så bra, och är i en svacka.
Imorgon tänkte jag försöka se till att komma iväg på möte, för jag behöver det.
Men nu tänkte jag se på film och mysa med min pojke, som lagat mat och fixat och donat!

För det är han värd.

Puss och kram på er

Kommentera här: