Det händer grejer på Aprilgatan.

Det här är kennel Isle of Lime Echo edition.
 
För snart fem år sen fick jag, tack vare Annie, träffa en fantastisk tjej vid namn Malin. Hemma hos Malin hade katten precis fått en kull som blev leveransklar ungefär lagom tills jag var nere på semester med Harley och Annie. Så den där gråa kissen följde liksom med mig hem det året. 
 
Min Stumle. 
Och i år händer det igen... fast denna gången är det Malins hund som råkar ha leveransklara valpar preciiiis när jag är på Gotland. 
 
Sedan vi tog bort Harley har jag vetat att en dag skulle det bli en ny vovve. Men labrador ville jag inte ha igen. 
Så skrev Malin. Att hennes tik var dräktig. Men... Hade jag tid för en valp verkligen? För jag tänkte bannemej inte skaffa hund förrän jag visste att jag hade tid för den.
 
Veckorna gick och valparna föddes. Så skrev Malin igen. Om valpen hon kallade Echo. Valpen på bilderna.
Och måååånga samtal blev det. Mellan mig och Ronnie. Har vi tid för en hund i vårt liv? 
 
Många timmar och dagar/veckor senare stod det klart. Tid är något vi alla har lika många timmar av varje dag. Vi själva väljer hur vi vill prioritera den. För ca en vecka sen fattade vi beslutet att det är värt att välja in en hund i vårat liv igen. 
 
Echo... I april kommer jag och hämtar dig. Så får vi väl se om du kallas Echo här eller om vi har ett eget tilltalsnamn till dig när du kommer. Men det är utan tvekan som Echo du dök upp i våra liv. 
Och tack vare Annie har jag också några bilder till att bjuda er på... 
 
 
 
 
 Början på en ny saga. En gåva från ovan. Redan älskad fast vi inte ens har mötts. I mars kommer vi och hälsar på dig, du lille. ❤️ Och från april ska vi finnas där för dig så länge du lever, älskade lilla hårtuss.