Några rader om att ha huvudvärk och åka bort till en vän...
För jag kommer ha huvudvärk ikväll. Sådeså. Tro inget annat.
(vet ni hur jobbigt det är att ha en pojkvän som är så besluten på att man ska ha mustasch att han faktiskt får det att börja växa på en själv?)
Okej... det är inte därför jag kommer ha huvudvärk... nej vänta nu... ikväll ska jag ju bort till en vän. Det var ju imorgon jag skulle ha huvudvärk... Funderar på om jag ska sova på soffan på tisdag, och på onsdag är jag trött. :P
Inte lätt att vara Martin nu inte. :P
(allt detta handlar om att baka bullar om det är någon som undrar... eh alltså.. inte såna bullar.... vänta här nu, vad är det här för jargong?! FYYYYY!)
Kan vara så att jag ännu har spår av gårdagen kvar i huvudet... INTE SÅNA SPÅR! Det hände inget sånt.
Nikolina, Linda och jag satt hemma hos Martin och såg på film.
Och umgicks ganska lugnt och sansat.
(Ja, vi band fast Martin i soffan, med de utläckande tarmarna från hans ljumskbråck)
Hur ska man annars få honom att vara stilla? Fattar ni hur ofta jag måste ha huvudvärk?
OJ! Läste du just det här Martin...? Hehe... eh...
Jag äääääääälskar dejj! :)
Puss?
Inte det? Nehej, då har jag huvudvärk. ;)
(för övrigt är vi bara ihop för att han vill ha min oboy... har jag nämnt att jag snart druckit upp hans? ... muahahaha!)
I förrgår träffade jag Kim för första gången också. Martin skulle in och träffa henne, så jag frågade om jag fick hänga med, för nu har jag hört hennes namn så många gånger, och är hon vän med Martin tänker jag att det vore trevligt att få träffa henne. Så det fick jag.
Hon blev glad. Mitt namn hade visst dykt upp i hennes liv också ett par gånger.
Och så var det en tjej som heter Anna som också hade hört mitt namn ett par gånger.
Det var lite alla känner apan men apan har noll koll badboll i kaffekoppen... :P
Men det var väldigt trevliga människor, även om jag fick ta med mig Martin hemåt rätt fort, för han var mer eller mindre som ett lik för att han hade ont. (Sen att han hävdar att han inte var sååå väck struntar jag i)
Dessutom är det han som sagt att folk inte gillar när det är döingar på stan. Så jag tyckte det var bäst att följa honom hem.
Filmen igår då? Den var bra.
Nikolina
satt och var irriterad och hoppade upp och ner mentalt då och då för att idioterna i filmen var så korkade och gjorde allt i fel ordning och stressade henne,
Linda
satt och... satt...
Martin...
tittade också på den (åtminstonde nästan)
och jag åt grönsaker med en jävla massa dip på...
Sen råkade det slinka ner en och annan ostbåge också?!
Och när alla gått hem började Martin klaga på att han mådde lite illa... tror jag det, när han satt i sig en påse chips och en halv påse ostbågar i princip själv... (och så lite grönsaker på det)
Nu sitter jag och lyssnar på Tose Proeski... Eller egentligen är det Martin som lyssnar. (han har gjort det fyra dagar i sträck nu) Men jag sneakar lite...
Sa jag att jag ska till Norge också?
Om jag inte sa det så har jag sagt det nu.
Och nästa helg är jag i Stockholm.
Här är det fullt ös medvets... nä... koma som gäller. :P
Nejdå, jag ser fram emot det... känns som om jag är i fas igen.
Nu kanske jag borde sluta skriva dessutom, för om det är någon stackare som sitter och läser detta börjar det bli lite långt... :P
Så: Puss på er. Vi hörs och ses säkert igen.
//Martins flicka