Tanpopo

Det finns fler som ser. Jag förstår det nu.

Ingen kan säga så mycket utan ord som du.
Blicken som säger "Hej! Jag ser dig, Allt väl, Mår du bra?"
Jag trodde verkligen jag hade mött den finaste människan på jorden. Sen kom jag på hur fel jag hade.
Ängel.
En famn. Starkare än någon annan. Tryggare än mammas tröstande armar.
Jag kommer alltid att undra.
Hur kom det sig att du såg mig? Hur kommer det sig att du bryr dig?
Jag önskar att jag kunde säga hur mycket det betydde att du strök mig på ryggen just då... att du såg mig i ögonen just då... att du höll min hand just då.
Men det kan jag inte för det finns inga ord som är så fina.
Ingen lyser som du. Ingen kan trösta som du.
Jag vet inte riktigt hur det gick till men utan ord hjälpte du mig. Jag skulle kunna säga att du bara fanns där... Men det stämmer inte riktigt, för du är inte en sån som "bara finns". Du är mer än så.
Jag har aldrig blivit så väl omhändertagen som jag blev av dig. Aldrig.
Jag önskar jag kunde ge detsamma som du.
Jag önskar verkligen alla hade en vän som du.
Ängel.
Tack för att du finns.
Den enda som kan omfamna en utan att verkligen göra det. Den enda som får en att känna sig trygg bara genom att stå i samma rum. Den enda som är ständigt närvarande och som ger stöd och kärlek utan att ens vara där.
Det finns verkligen inga ord som kan säga hur viktig du är. Jag tror du kommer bli ett helgon. I mina ögon är du redan det. Och jag vet fler som tycker som jag.



Stjärnfall... Stjärnfall... och stjärnfall... alla innehöll de samma önskning: Jag önskar alla i världen en av dig.

Jag sade det till dig på skoj, men jag menade verkligen det jag sa. Om alla hade en av dig skulle världen vara helt annorlunda!

Tack för att du finns!
Jag lyser gärna vägen för dig, utan minsta tvivel.