Hänger ni med till London?
Redo? Då börjar vi! Det händer mycket i mitt liv just nu. Många beslut som ska fattas och mycket som ska göras. Då behöver man en paus. Vi åkte till London i slutet av januari jag och Ronnie, och såg till så att det här året började fantastiskt. (Även om vi smygstartade med disney on ice lite tidigare)
Har ni aldrig varit i London så borde ni åka dit! (Ja, jag vet, jag säger det om nästan alla resmål jag varit på, men seriöst, ni borde åka till London!)
När vi klev av tåget från Stanstedt flygplats kändes tågstationen enorm. Så gick vi ut genom portarna, och det enda man kunde se av den såg så litet och fjuttigt och oväntat ut att jag blev jätteförvånad.
Vi hade en lång promenad framför oss, så det var lika bra att börja knalla med en gång. (EFTER att vi ätit. Jag var på ganska dåligt humör och väldigt otålig att komma vidare ska tilläggas)
Efter ett tag kom vi till byggnaden som är på bilderna ovanför och under. (Det är jag som står på trappan mellan pelarna för övrigt)
Alla byggnader i London är helt otroliga. De har liksom lyckats blanda gammalt med nytt och fått det att kännas okej. Hur som helst. Byggnaden på bilden är en kyrka. Eller en katedral om man ska vara noga. Sankt Pauls Katedral.
Tråkigt nog fick man inte ta bilder inne i kyrkan och det kostade jättemycket att gå in. Men trots det är jag glad att vi gick in. I kyrkan fick man gå ner i kryptan. Där hade de ett café. Där vi inte åt för övrigt. Och kontrasten på resten av byggnaden mot toaletten går inte ens att beskriva. Men det allra mest fantastiska var utsikten...
För man fick faktiskt gå ända upp på taket på kupolen som pryder katedralen. Det var trångt. Det var långt. Räcket där uppe var inte överdrivet högt, men jösses vilken vacker utsikt vi fick. (nu har jag inte orkat redigera bilderna så mycket som jag önskat, men jag vill ändå dela med mig av detta... )
På bilden nedanför här tog jag ett kort av platsen jag stod på när jag tog den första bilden i detta inlägg.
Och det var disigt, men solen bröt liksom igenom molnen och skapade en vy som gick i flera lager. Man hade jättefin utsikt över Themsen och bortanför det där parishjulet man ser på bilden här nedanför låg vårat hotell.
(det där pariserhjulet är London Eye för övrigt)
Hela London bygger om. Jag skojar inte. Skyskraporna är inte klara, och Göteborg kan slänga sig i väggen när det kommer till ombyggnationer om man ska jämföra. Det står kranar och kravallstängsel och plank överallt. Och mellan dessa är det fullt av fantastisk arkitektur och jag gick runt och mös hela tiden. (Det regnade en utav kvällarna och vi blev dyngsura, men jag hade inte ett dugg ont av det)
När vi kommit ner för alla trappsteg igen (totalt för att gå upp på taket och ner igen så blev det över tusen steg) Så gick vi mot Themsen och strandpromenaden som skulle ta oss mot hotellet.
Jag gick mest runt och fotograferade och lät ögonen vila på den fantastiska arkitekturen som fanns på varenda byggnad. Och det var monument överallt. I London vill man bevara sin historia. På de gamla husen står ofta vem som bott där och vad personen varit verksam inom.
Och att vara i London utan att ta en bild på en telefonkiosk kan man ju inte, även om jag inte hittade den vackraste av dem. Ofta är dessa bebodda av hemlösa, och jag såg dem nog inte användas till något annat än just detta eller turister som poserade framför dem... Och så var det de där bänkarna längs strandpromenaden... Så himla vackra.
Och statyerna... nämnde jag dem? De fanns överallt.
Sedan började vi närma oss hotellet. Det låg ca tio minuters promenad från klocktornet på bilden nedanför. Vilket inte kunde varit bättre. Vi gick väl mellan en och en halv till två och en halv mil om dagen medan vi var i stan. Och det var underbart. För man hinner se så mycket mer. Jag vet inte ens vad jag tyckte om mest med London. Sankt Paul var dock väldigt cool. Nästa gång vi åker dit blir det nog ett besök inne på Towern och kanske upp på tower bridge. Denna gång var vi ju bara utanför... Inte riktigt samma sak. :P
Anyway... Första dagen i London avslutades med en tur upp i världens högsta pariserhjul. (efter turen upp på sankt pauls tak var det en barnlek)
Så det bar av förbi Big Ben igen, och ner till floden. Över westminster bridge och ställa sig i kön till detta monsterhjul.
Inställningarna på kameran hade jag svårt med, så bilderna blev mest för att spara minnet snarare än sådana man sätter på väggen. För det blev lite senare än tänkt, och jag hade inget stativ med mig. Men ni ska få se vad jag såg ändå, även om det är väldigt brusiga bilder.
Så... Lust att åka till London någon? Jag ska fylla på bloggen med fler historier om vart jag tog vägen i London så småningom. Men här fick ni en liten hint om hur jag startade mitt 2017. :)