Fröken utslagen rapporterar...
Den senaste tiden har varit riktigt trevlig, och jag har haft det hur bra som helst, med besök från allra bästaste syster och det flygande vibbletrollet med tillhörande fader bland annat.
Men man kan ju inte alltid ha det tiptopp. Därför tyckte livet det vore lite najs om det fick jävlas en aning med mig (eller ja, fick och fick föresten...)
Anledningen till att jag är utslagen är således den att gårdagens födointag behagade göra sig ovän med mig kropp och flydde samma väg den kommit.
Högst otrevligt och onödigt. Särskilt som jag inte var hemma när det började, och inte kunde ta mig hem när det satt igång.
Ont i magen är väl en sak, men när man liksom får ont i hela kroppen och blir helt slut, och lägger till några extra grader på kroppstemperaturen utöver att kroppen just blivit tömd på näring, då är man inte så kaxig.
Eller man kanske är det, men jag är det inte.
Natten innebar en ständig kamp mot värme och kyla, och sängkläder som tyckte att de bestämde vad som var bäst.
Ska sanningen fram så vann nog sängkläderna denna kamp, för täcket har följt med mig ut till soffan. Och det är ungefär så långt jag rört mig idag, om man bortser från några besök på hemlighuset.
Det var bara att ringa jobbet i morse och meddela att jag inte kom.
Usch vad jag hatar att vara sjuk! Feber är jobbigt, men det här med att vara osams med det man äter om huruvida det ska stanna kvar i kroppen eller inte, är fanimej ännu värre. När det dessutom inte är särskilt längesen jag blev utsatt för samma behandling är jag verkligen inte överens med livet om ifall det passar sig eller inte.
Fan vad jag gnäller. Nåja. Humöret är okej, uttråkad men okej. Kan vara därför jag just informerat varenda bloggläsare om nattens bravader och får det att nästan låta okej att vara kräksjuk och kalva som en gris man matat med både laxermedel och uppkastningsvätskor av diverse slag.
För att humöret är okej. Konstigt nog. Kanske för att jag bara behöver fokusera på att bli frisk, och inte på om mina djur har det bra eller ej, för det har jag fått hjälp med, och mat får jag också. Soppa. Vätska är bra.
Tom mage, tomt huvud? Inte jag inte. Särskilt inte nu, då huvudet börjar bulta. Igen.
Nä, ipren, ett glas vatten till och sömn blir nästa och sista punkten på dagens lista.
Godnatt med er, hoppas ni haft det bättre än mig det senaste dygnet.
Kramar om
