Dag 19 – Detta ångrar jag

Alla gånger jag borde sagt något när jag satt tyst, och alla gånger jag borde varit tyst när jag sagt något.

Alla gånger jag gjort något när jag skulle låtit bli, och de gånger jag inte gjort något när jag borde agerat...

That pretty much covered everything...
Så, nästa ämne? :P

Eller ville du veta vad jag haft för mig också? Vad är du för människa egentligen? Snoka runt så där! :P

(Ok, fine, jag vill ju också veta vad som hänt sedan sist jag var inne och kollade in på en blogg, och inte en massa annat ovidkommande skit liksom... )

Jaja, Here we go:

(undrar varför över hälften av mina blogginlägg är skrivna på minst två språk... :S )


och vadå here we go...? Vad sjutton ska jag börja med att skriva om då? Det har ju hänt skiiitmycket, och jag har redan lyckats slösa typ tio rader på att informera er om precis just detta... Snacka om att bloggandet går bra.

Jag tror att jag nämnt att jag flyttat till en trea... om jag inte hade det, så gjorde jag just det.
Min adress är alltså numera aprilgatan 22, 415 15 Göteborg. Feel free to write me a letter or postcard anytime.

Det är jag och min vovve som gäller för hela slanten nu, och man kan väl säga att jag, igen, blivit tilldelad några riktigt tuffa käftsmällar av livet.
(att det ska vara så svårt att förstå att jag tycker det räcker nu verkar liksom vara ett budskap som aldrig når fram till det där jäkla livet, och gissa om jag kommer ha ett ruskigt allvarligt snack med livet när vi träffas?)

Eftersom jag är som jag är håller jag ju på och reser mig igen, men jag är äckligt trött på att vara den där fantastiska människan som inget syns lika mycket utanpå som det känns och bränns inuti.

För er som inte visste det är min hjärna och mitt hjärta irriterande osams, och all min energi går åt till att hitta de saker som finns gemensamt.

Därför hörs det inte så mycket från mig för de som är vana att höra från mig för tillfället. Alls. För att jag är en mycket arg, sårad och ledsen människa, och riskerar att skrika åt folk som inte förtjänar det, bara för att de påminner mig om att jag än en gång snubblar straxt innan mållinjen till det liv jag önskar mig så mycket.

Vad jag gör istället? Överlever.

(fast ibland dyker det upp ett och annat tillfälle jag slipper överleva, och får leva istället, och då jävlar lever jag ska ni veta!)

Hade inte Harley varit här hade dessa tillfällen varit många färre. Fast vad han har för sig får han berätta om i sin egen blogg.

BTW: I have internet now... (in case you didn't figure that out while reading my facebookstatus...)

På internet finns en människa som kallar sig Per märkte jag när jag var inne och kollade mina bloggkommentarer.
Per verkar ju vilja mig väl...
(fast när jag tänker efter kanske Pers kommentar inte riktigt passade in under ett inlägg om min favoritfödelsedag... men det kan ju å andra sidan bara vara jag som tänker galet... )


Det här med att vända andra kinden till har jag å tredje sidan rätt många års erfarenhet av, så därför svarade jag Per efter bästa förmåga på frågan som ställdes.
(hmm... undrar om det är en sån här gång jag borde varit tyst istället :P... jaja, what's done is done)


Jag har en känsla av att Per kanske inte kommer ställa fler frågor.
(en del av mig tycker faktiskt det är lite synd, för någonstans är jag nyfiken på vad Per menade...)

På internet finns även andra bloggar. En av dem tillhör min hund... och en annan tillhör min mor.

I min mors blogg kan man läsa om en liten gosse som heter Liam, och hur det gick till när han fick sitt namn.
Och tänk! Jag var där!

Jag har varit på Gotland hela två gånger under sommaren!

(jo, jag har nog blivit sjuk eller nått, för sist det hände... eh... det har ju aldrig hänt kom jag på)

Anyway... Första gången hängde Töntploppen med, och likaså herr Fyrbening.

Det blev ungefär tre dagar av uppehåll från överlevandet. Tre riktigt fina dagar på Kalkatraz. Kneippbyn, Vibble, Visby runt, stenkusten, Henriks hus, blå lagunen, träsket och smultron!!

Jag har fått plocka smultron! Det har liksom varit sommar på riktigt i år! Förstår ni hur underbart det är?


Smultron!!!


Min ö.

Det är nästan ruskigt hur stor bit av mig som faktiskt lever i stenarna och de krokiga tallarna vid stenkusten. Hur stor del av mig som fylls på med liv när jag vandrar ner till träsket eller blickar ut över fårösund från vägskälet vid hau.

Och i sommar har jag fått fylla på två gånger!
(jag borde verkligen försöka ta mig dit oftare.)

Annars då?

Jodå, har plåtat lite fräcka paintball-bilder, men de kan jag inte dela med mig av, för de är på Martins dator... Eller vänta... en har jag nog som ni kan få se... Och där kan vi snacka höjden av fräckhet!
(skjuta kameramannen! Hrmpf!!! *mummel mummel*)



Cool som jag är sade jag inte ett ljud. (så att det hördes... )

Hmm.. Kan ju bjuda på en bild eller två från gotland också... While I'm at it I mean
(Eller så struntar jag i det, för tekniken höll inte med om att det var en bra idé...)

Kanske kan få upp dem på facebook istället.

Kanske borde ta och diska också för övrigt... Eller sopa...
(jag har så mycket hundhår på mitt golv att jag just insåg att jag inte behöver irritera mig på att kudden är så nedrans platt längre... )


Hmm... I vilket fall som helst borde jag göra något annat än att sitta här och skriva. Om jag kommer ihåg det ska jag försöka få upp bilderna på facebook också.

Ha det toppen kära vänner. Nästa gång jag skriver är med största sannolikhet mycket närmare i tiden än förra gången jag skrev. :P

Fröken Maskros postar och loggar ut för denna gång...
1 Nutten:

skriven

Hurra! Jag är också nyfiken på den där Per... Men men. Man kan ju inte få allt. Kul att du skrivit igen! Knasis! :)



Kramar i massor från mig och familjen! <3

Kommentera här: