Ett långt jävla inlägg om alkohol!

Var jag på ett väldigt konstigt humör... (Jaja.. konstigare än vanligt då)

David sa en sak som fick mig att explodera inombords.
Det sårade mig inte. Och jag blev inte arg på honom, men det gick nog ut lite över honom.

Jag hade lust att skrika åt honom att alla i den här världen inte är lika jävla bra som han.
Jag hade lust att kasta fram allt som hamnade i mitt huvud och smeta in det i ansiktet på honom.
Men det mesta är saker han redan har vett och sans nog att inse, så det hade inte gjort någon nytta alls.


Så istället knep jag käft. (Jodå, jag kan det)

När jag blir riktigt arg rinner tårarna också. Men (och jag vet hur korkat det är) om jag låtit det börja rinna skulle han förmodligen undrat varför, och den frågan hade inte jag kunnat besvara just då utan att skrika sönder trumhinnorna på honom.

Kanske missförstod jag honom också. Jag hoppas det.

Alla kan inte hantera alkohol.
Jag tänker inte försöka. Jag tänker inte riskera något, och jag har jävligt roligt utan. (Okej att jag är lite bitter nu, eller beskt som en bit kol, men i vanliga fall är jag ganska glad och uppåt av mig)

Men det han sade fick mig att tänka på varför jag föreläser om det jag gör.
Jag föreläser för att det finns 400.000 barn till missbrukare i Sverige.
Jag föreläser för att det är okej att prata om alkohol.
Jag föreläser för att alkohol orsakar samhället så sjukt mycket lidande, men ingen vågar ta tag i det.
Jag föreläser för att det finns en chans att det hjälper en liten flicka eller pojke i tid.
Jag föreläser för att det finns en chans att hjälpa människor med samma bakgrund.
Jag föreläser för att det finns en chans att samhället kan få upp ögonen.


Jag tycker det är vidrigt att det ska behöva finnas människor som vuxit upp som jag, som aldrig får veta hur galet det är, hur bra de är och vad de är värda.
Jag avskyr att det ska behöva stå någon och berätta om sitt liv på det sätt som jag gör för att människor ska våga öppna ögonen och säga ifrån.

Jag brinner för det jag gör, och om det finns en chans att det hjälper någon på vägen, att det hjälper någon ta det där första lilla steget mot hjälp så är det värt varenda minut jag lägger ner.

Men jag är ingen jävla pekpinne som säger vad som är rätt eller fel.
Jag tänker inte ställa mig utanför systembolaget och skrika åt folk hur fel jag tycker de har.
Eller riva ner alla folköl från hyllorna på Ica Maxi
Jag skulle kunna ställa och tjata om hur alkoholism påverkar familjer, och vad den gör med vårat samhälle så fort jag får frågan varför jag inte dricker. Men jag gör det inte.

Jag vet att det finns folk som kan hantera alkohol.
Jag har inget emot de som dricker. Men frågan är fanimej om de vet vad det är de häller i sig.
"Jag hatar inte människor som dricker alkohol, jag hatar alkohol." -som en av mina bekanta sade en gång.
Mer sant än så kan det inte bli.

Jag har vuxit upp i en familj med en sjukdom som kallas alkoholism.
Det innebär att jag älskar mina föräldrar. Men jag hatar alkohol.

Det innebär inte att man såg min pappa eller mamma sitta utslagna på en parkbänk bredvid systemet.
Alkoholism är en sjukdom som drabbar hela familjen, men ingen fattar det.
Utom vi som är här, och de som står oss närmast.

Vi som inte visste hur man skulle bete sig när man kom hem efter skolan, eftersom man inte riktigt visste hur många groggar som tagits, men hade full koll på att om det stod mer än två glas på bordet var det bäst att gå på tå.
Vi som inte hade några vänner i skolan eftersom vi tänkte mer på om vi flyttade bort skorna så inte pappa snubblade på dem, eller om vi ställt dem på fel ställe så inte pappa kunde hitta dem och blev arg och gjorde något dumt mot mamma.
Eller vi som drack den där jävla groggen för att det var lättast att få lugn och ro på det sättet.
Man är ju inte normal om man inte dricker.


Jag är mörkrädd. Det finns 400.000 jävla barn ute i Sverige som har minst en missbrukande förälder, men vi är rädda att säga nej till alkohol för att vi
"Inte orkar ta tag i våra problem när vi är nyktra",
eller för att vi "inte kan dansa utan lite vin i kroppen",
eller "inte kan ha lika roligt om vi inte är fulla",
eller för att "det är gott",
eller "inte vågar prata om vi inte är lite lulliga",
eller "inte vågar bryta normen"... osv...
Jag ställer sällan dig frågan om du dricker, eller varför. Du behöver inte ha någon jävla ursäkt för att du gör det.
Ändå får jag höra den.

Jag skulle kunna kontra varje ursäkt med en fråga:
Kommer dina problem lösas upp bara för att du dricker?
Kan du verkligen dansa om du behöver alkohol för att göra det?
Vad är det för mening med att pimpla whiskey för att ha kul?
Måste det vara alkohol i för att det ska vara gott?
Tror du att du kommer lära dig konversera bättre om du alltid har alkohol i kroppen när du pratar med någon?
Vad är det som säger att normerna i vårat samhälle är det som är rätt?
Men då skulle jag bli stående hela natten...

Jag struntar i om du dricker, även om det gör det förbannat krångligt för mig att inte dricka.
För det är fanimej inte lätt att få tag i något alkoholfritt på puben. Då ställer sig bartendern och kliar sig i skallen, samtidigt som munnen mycket tydligt illustrerar ett frågetecken.
Utan alkohol? Finns det såna drinkar? Hur gör man då?

Jodå, Sverige är med ute på fältet och förebygger att det dricks för mycket, stänger pubarna tidigare, har systembolag, men ingen vet hur man fixar ett alternativ utom alla vi jävla nykterister som står och pekar och tvingar folk att skriva på svarta tavlan med kalkkrita: Jag ska inte dricka... minst tre hundra gånger per dag.

Och varför skulle man lyssna på oss? Vi tillhör ju inte normen. För vi dricker inte.

Jag är en av de lyckligt lottade som kan säga att min far är en nykter alkoholist sedan den 20:e september förra året.
För alkoholister är alltid alkoholister.

För att göra en lång förklaring kort:
En alkoholist har inget speciellt utseende, inga speciella hobbies eller finns bara i slummen.
Alkoholisten är en likadan människa som du och jag. Men den är allergisk mot alkohol.
Och allergi kan utvecklas hos vem som helst.


Men är det något jag kan säga om min pappa idag så är det att han har aldrig varit en bättre människa än vad han är nu.
Och är det något jag kan säga om nyktra alkoholister över huvud taget så är det att:
Det är jävligt svårt att hitta finare människor än de som försöker tillfriskna från ett beroende, och det är förbannat synd att samhället gör det så svårt för dem. De är ofta mycket bättre människor än många andra. För det finns en rakhet och ärlighet man inte träffar på någon annanstans. Det är människor som lär sig älska på riktigt. Som lär sig säga till när något står fel till, och hur de ska hantera sina känslor. Människor som finns där för varandra.

Man skulle kunna likna det vid människor som upplever något väldigt jobbigt ihop. Man svetsas samman för att man har samma mål. Att överleva.

De flesta jag pratat med vid mina föreläsningar har full koll på att det finns människor som dricker för mycket, och känner någon eller några själv, men inte hur mycket det påverkar samhället.
Många får en chock när de inser hur mycket som kan gå fel bara för att normen ställer till det.
För det finns normer i en familj med alkoholism också.

Människan är inte gjord att tåla alkohol, även om en del av oss tål den bättre än andra.

Men vems liv blir bättre av den?

Nej, jag är inte gravid, kör bil ikväll eller tycker att det är äckligt. Jag har valt att vara nykterist, och jag står gärna för det.
MEN: När jag går ut på krogen så går jag ut för att dansa och ha kul, precis som du.
Inte för att diskutera vad alkohol gör med vårat samhälle.
Det kan jag göra någon annan gång.

Det blir många poänger att sammanfatta här:

- Alkohol och dess biverkningar förstör väldigt mycket på våran jord, och det är synd att det behöver finnas människor som jag som står och pratar om det, för vi kan välja bort alkohol och minska skador och risker ofattbart mycket.
Det är en förmån vi inte har med många av världens dödliga sjukdomar, så jag fattar inte vad som gått snett.

- Jag drar mer än gärna mitt strå till stacken i den här frågan, men krogen är inte stället jag vill diskutera det på, och jag hatar att stå med en pekpinne. På krogen vill jag ha skoj med mina vänner. Precis som du.

- Alkoholism är en sjukdom som utvecklas vid förtäring av alkohol. Ingen tar sin första sup och tänker att den ska bli alkoholist, det finns lika många skäl till att någon blir alkoholist som det finns alkoholister i vår värld. Läskigt nog så finns det lika många potentiella alkoholister som det finns människor i vår värld också.

- Vi kan ändra normen. Jag är en person. Jag gör skillnad. Jag har aldrig sagt till mina vänner att de inte får dricka. Men nog fan dricker de mycket mindre när jag är med.

- Det är inte synd om mig. Jag har blivit den jag är idag för att jag vuxit upp som jag gjort. Men jag önskar ingen annan behöva gå igenom samma sak för att förstå. Därför delar jag med mig.

- Ingen kan vara stoltare än mig över min pappa. Och ingen kan se hur mycket min pappa har vuxit i mina ögon mer än jag gör. Min pappa är en nykter alkoholist och en av de finaste människor jag känner idag, även om vägen hit har varit lång och svår. (Jag älskar dig pappa)

- Jag hatar inte människor som dricker alkohol. Jag hatar alkohol.

- Jag kräver inte att du ska bli eller vara nykterist. Bara att du gör ett medvetet val, och jag önskar du visste vad det innebar, och att du respekterar mitt val.

- I min drömvärld finns det inget som heter alkohol.


Tack för mig.
1 Johanna:

skriven

jag kan inte säga annat än att jag beundrar dej sjukt mycket för det du gör,du står upp för dina åsikter! du är insatt i ämnet! du är så jävla bra Jenny! på alla sätt o vis, för att du är du, och för att du gör det du gör.

Jag kanske inte har sagt det här tidigare.

Men du är en vän som jag älskar.

Kom ihåg det.

Puss

2 Anonym:

skriven

Skål!!!

3 [K]x1:

skriven

Puss på dig med!

4 Anonym:

skriven

kopieade detta och skickade de till mamma. =) pok

5 Karin Damberg:

skriven

Så bra skrivet Jenny! Tänk vad skön och bra världen skulle vara om alkohol aldrig hade funnits! En riktigt drömvärld!

Ta hand om dig!

Kramar!

Kommentera här: