Ett utdrag ur mitt fina händelserika liv.
Måndag: Dagen var rätt lugn... På kvällen hade jag gympa, och sen sade det pang i min bröstkorg typ. Det kändes så... Gick över ganska fort, men jag blev övertalad att åka ambulans in till akuten. Och där låg jag sen... tills jag fick åka hem igen, utan att ha blivit klokare i huvudet, och med mer rädsla för läkare igen. *hata*
Ingen kunde ge mig svar på varför jag hade ont eller svårt att andas. Så, tjugo i två på natten kom jag hem, med taxi, efter att ha fått ett recept på diklofenak och pröjsat dryga trehundra spänn. (whine whine) Och jag har vänner! På riktigt. Tror jag. Minst två i alla fall.
Tisdag: Ja... jo... tog det ganska lugnt om man säger så. Hämtade ut medicinen på apoteket.
Onsdag: Börjar leva igen, men känner fortfarande av värken i bröstkorgen... Talar med mamma och det visar sig att det kan vara en åkomma som kallas för nervöst hjärta som drabbat mig... det låg visst i släkten. Ja visst ja... det där trevliga fenomenet som kallar sig mens dyker upp lite sådär lagom lägligt liksom. Inte för att jag fick mer ont i magen eller så, bara så jag höll på att vomera, men varför skulle jag klaga över det... hade lite annat att tänka på, så det liksom bara var att acceptera läget i det här fallet...
Torsdag: Åker in och fikar med brorsan och min kusin... Fick lite skäll för att jag inte ringt min bror och väckt honom mitt i natten i måndags. (jag har familj också med andra ord) Stannar i stan över natten. Vänner är guld värda ibland. En del borde tro mer på sig själva dock. (säger flickan som knappt vet hur man stavar till social kompetens, och än mindre kan använda sig av den ibland)
Fredag: Det är idag det... vaknade i stan... Ingen skola idag. Känner fortfarande av bröstkorgen... Har inte så ont men det spänner lite... Men jag kämpar på med medicinen! (ge mig en guldstjärna nu!!!)<--- jag vet mitt egenvärde!
Så pratades det om skolavslutningen. (Det är nu min själ lägger sig i fosterställning på golvet och gråter tills tårarna fyllt datagrottan upp till taket) JAG VILL INTE!
Så har jag frågat om någon skulle hälsa på mig i Oslo om jag nu kommer iväg dit... Och det såg ganska ljust ut. (LYCKLIGA JAG)
Jag minns inte riktigt vilken dag jag var ute och gick, men jag gjorde det i alla fall, man måste ju få njuta av sommarvärmen... och jag minns inte vilken dag jag hade teaterträning, men den gick grymt bra! Fick höra två gånger att jag var bra på teater! Känns som en positiv sak inför antagningsproven...
På söndag åker jag till Stockholm... weii... eller typ weiii i alla fall...
Ah well!
Tack för att ni finns där! Allihopa... Ulrika, Patrik, Magnus, Robin, Linda, Emilia, Philip, David, Familjen, alla mina vänner på gotland och resten som inte står by name här ovanför (ingen mer nämnd, ingen glömd och utan inbördes ordning)
Just nu hade jag velat prata med en av er. Men det får bli vid ett annat tillfälle.
Jag älskar er.
Jag älskar er.
skriven
jag älskar dig oxåå!!!!!!